S10: Trupp­statistik och utmärkelselopp

Säsong 10 i Lazy Football är avslutad. Chain Rovers tog sig igenom hela mästerskapet obesegrade — 30 matcher, noll förluster, andraplats. Jag gick igenom slutställningen i min säsongsavslutning. Idag vill jag fokusera på spelarna som gjorde det möjligt, och hur de placerade sig i divisionens individuella utmärkelselopp.

Att driva en trupp i ett fotbollsmanagerspel handlar om mer än att välja de elva starkaste. Du roterar, hanterar energi och utvecklar unga spelare utan att tappa resultat. Och efter 30 omgångar berättar siffrorna vem som levererade.

Skytteligaloppet

Divisionens skytteligatävling stod mellan två spelare från rivaliserande klubbar. Kurt Nepa från Rapid drog ifrån rejält — 45 mål på 30 matcher. Carmen Mcdiarmid från Styler var inte långt efter med 42. Båda anfallarna befann sig på en helt annan nivå, och ingen i vår trupp kom ens nära de siffrorna.

Chain Rovers' skyttekung var Toney Peddy med 27 mål. Det landar honom runt sjundeplatsen i divisionen. Bakom Peddy gjorde Wesley Kovatch 24 mål, och Ramiro Vey bidrog med 20. Det intressanta är att ingen av dessa spelare är särskilt kraftfull — Peddy ligger på 656 i power, Kovatch på 633. De sköt mål för att systemet placerade dem i rätt lägen, inte för att de körde över motståndarna individuellt.

Stylers trupp­djup var den verkliga historien i skyttestatistiken. De hade Mcdiarmid (42), Ehrhart (31), Simao och Grahams (28 vardera) — alla i toppskiktet. Den typen av målkraft fördelat på fyra spelare är svår att matcha.

Assistligan: Bashlines otroliga säsong

Det är här Chain Rovers verkligen satte avtryck. Reed Bashline avslutade med 32 assists — tvåa i hela divisionen, bara två bakom Garfield Ambler från Rapid som tog titeln med 34.

Två assists. Så nära var Bashline att leda divisionen i en stor statistikkategori. Och det som gör det ännu mer imponerande: Bashline är en spelare med 568 i power som spelade alla 17 matcher han var tillgänglig. Han är inte det flashigaste namnet i truppen, men han var vår mest konsekvent kreative spelare med stor marginal.

Bakom Bashline bidrog Quentin Ostermann med 21 assists på bara 10 framträdanden. Frank Zickuhr lade till 18 på 12 matcher. Assisterna fördelades bland flera speluppbyggare, vilket säger mig att systemet fungerade — vi var inte beroende av en enda skapare.

Bidragsligan: Mål + Assists kombinerat

G+A-tabellen ger kanske den tydligaste bilden av individuellt bidrag. Divisionens främsta bidragsgivare var:

• Carmen Mcdiarmid (Styler) — 47 (42M + 5A)
• Kurt Nepa (Rapid) — 46 (45M + 1A)
• Garfield Ambler (Rapid) — 35 (1M + 34A)
• Reed Bashline (Chain Rovers) — 33 (1M + 32A)

Bashline på fjärdeplats i divisionen totalt sett. Inte illa för ett lag som slutade tvåa. Det som sticker ut är hur olika de fyra i toppen är — Mcdiarmid och Nepa är renodlade målskyttar, Ambler och Bashline är renodlade assistspelare. Fotboll belönar specialister.

Spelarporträtt: Frank Zickuhr

Varje trupp behöver ett ankare. För Chain Rovers den här säsongen var det Frank Zickuhr med 1 303 i power — lagets högst rankade spelare. En 25-årig vänstermittfältare som spelade 24 matcher i alla tävlingar och samlade 8 mål och 28 assists.

Zickuhrs värde sträckte sig bortom råsiffrorna. Som den starkaste spelaren på planen i de flesta matcherna drog han defensiv uppmärksamhet och öppnade ytor för alla andra. När jag berättade om hur träning formar din trupp är spelare som Zickuhr resultatet — år av konsekvent utveckling som producerar en pålitlig utövare.

Vad siffrorna säger om det här laget

Chain Rovers gjorde 145 mål och släppte in bara 1 i mästerskapet. Trettio matcher, ett mål emot. Laget höll nollor i 29 av 30 ligamatcher.

Men de individuella utmärkelserna gick till andra. Rapid och Styler dominerade skyttestatistiken. Vår styrka var balansen — ingen ensam superstjärna som bar laget, utan en rotation av bidragsgivare som var och en gjorde sin del. Peddy sköt mål när han kallades på. Bashline skapade från djupet. Zickuhr ankrade mittfältet.

Ser man tillbaka på tio säsonger med Chain Rovers var det här den mest kompletta truppen jag haft. Inte den mest dekorerade i individuella utmärkelser, men den mest tillförlitliga som enhet. Ibland är den bästa strategin i ett fotbollsmanagerspel inte att ha skyttekungen — det handlar om att ha en trupp där alla vet sin roll.

Blickar framåt

Säsong 11 kommer med nya utmaningar. Några av dessa spelare passerar sin bästa ålder, andra fortsätter att växa. Försäsongsförberedelserna blir avgörande för att behålla det vi byggt. Men det är ett ämne för en annan dag.

Just nu är jag stolt över vad den här truppen åstadkom. Andraplats, noll förluster och ett par spelare som var nära att ta hem divisions­utmärkelser. Inte ett dåligt sätt att avsluta säsong 10.